Buona sera tutti! Jag förstår att ni måste börja undra över mina rubriker. Jag har alltså kommit in i en Laleh-period då jag lyssnar på alla Laleh-låtar som jag älskade för ett par år sedan. De första minnena börjar i nian och fortsätter fram till tvåan på gymnasiet. Fina minnen med andra ord. Jag är alltså inte deprimerad, eller något liknande, för er som trodde det. Bara Laleh-inspirerad.

Just nu sitter jag bränner lite skivor till bilen (Sara kommer bli så happy!) och pratar med Fia, men hon verkar ha somnat eller något (vilket inte är ovanligt!), för nu svarar hon inte längre.

Nej, back to bränningen. Sedan ska jag knodda (säger man så fortfarande? Camilla gör i alla fall det) lite Cityville så att jag kommer ikapp mina vänner som om inte har något bättre för sig om dagarna än spelar och ligger sisådär trehundrafemtio levlar över mig. Gnight!